Item details
Item ID
KK1-1823
Title Gumchying gumsa prat na myit hkrum lam (Traditional culture of the past) with English translation
Description Translation (Htoi Awng)
In the past, people did not have kitchen utensils. We used things which were made of bamboo to cook and to put food. Every material was made of bamboo. We used to wrap the rice by using banana leaves and ate the cooked rice together. Cups were made of Lawktawk bamboo. Mortars and pestles were made of wood. Poor people used the bamboo pestle too. We can use a clay pot to carry the water. And we put the pot into the baskets. A container that we used to feed pigs was made of bamboo as well. A pigsty was made of bamboo too. We did not need to buy anything. Bamboos and thatches are used in building a house. People did agriculture for their living. They did not use any chemical fertilizers. They planted vegetables such as yams, ladyfingers and cucumbers in their farms. They used bamboo and wood when they made anything. The elders were united every time they worked. They always discussed and planned every activity together. They were harmonious and united. They hold a Manau festival once a year. The relatives bring the traditional basket at a housewarming party, including rice, chicken, eggs, condensed milk, sugar, etc. The host prepares sticky rice, curry and drinks for the guests. The relatives gave a traditional bamboo basket, including rice, chicken, eggs, condensed milk, sugar, etc., to the new house owner to show their respect and friendship. The house owner prepared a knife or something and gave it back to the one who brought the traditional gift basket. People often discussed marriage for their children since they were young. Some elders said, "She is my daughter-in-law. We will let our son marry her," or "He will be my son-in-law." In the past, the married couple needed to walk over the elephant grass. They did not make any praying ceremony. This is the traditional culture of the past.

Transcription (Lu Awng)
Moi shawng de da ndai anhte shinggyin masha gaw da ndai shadu lu di hkawan garai nnga shi yang ndai kawa wa kang kaw she shat shadu sha ai da. Shat shadu sha na she hka kawk ni mung kawa tawk tawk hte galaw ai da. Shat gaw da ndai lahpaw hte makai ai da. Lahpaw hte makai na she shanhte jawm sha ai da. Jawm sha na poi galaw yang mung ndai lawk tawk hte ndai hka kawk re tim lawk tawk kawa hte sha galaw na galaw lang ai da. Ndai kaihtum ni mung hpun hte kailang ni mung hpun hte galaw ai da. Dai shaloi gaw ndai n lu ai ni gaw kawa hte ma galaw, kawa hte ma kaihtum galaw lang re na gaw ndai hka mung ndai ram kaba ai hka nhtum hte sha ka hte gun ai da. Kahte gun re she grai tsan tsan kaw na dai hku gun na jai lang ai da. Dai di na she ndai wa shat yaw wa law mung yawng kawa hte sha galaw ai da. Kawa hte galaw na she wakang ni mung kawa moi gaw hpa mung n mari ra ai. Ndai kawa hte ndai ndai nta galaw ai retim mung shangu galu shingbwi galup, dai hku sha nga ai da. Re na masha ndai ni gaw shanhte gaw ndai hkai lu hkai sha rem lu rem sha galaw ai da. Hkailu hkai sha tim shanhte gaw ndai ya na zawn tsi bang ai nre shanhte gaw tsi nbang ai da. Tsi bang na n galaw sha ai shanhte gaw yi galaw sha ai, nai ni hkai sha re na gaw (yungpadi) ni hpa ni hkum hkum tsup tsup kumgyin si wa hkum si ni dai hku hkai sha ma ai da. Shanhte dai hku hkai sha ndai shanhte gaw ndai hpa galaw ai retim kawa hte sha galaw. Ndai kawa hte hpun hte dai hku sha galaw lang ai da. Re na moi na ni gaw ndai shanhte ni hpa galaw ai retim mung myit grai hkrum ai da. Hpa galaw na retim myit hkrum na she shanhte gaw ndai mare sin ai retim dai ni gaw ndai hku galaw ga, oh ra hku galaw ga ngu na dai hku jawm bawng hkat ai da. Shanhte gaw moi gaw grai myit hkrum ai da. Ndai yi sa yi wa re tim mung shnahte gaw ndai myit grai hkrum, yawng dai hku sha grai pyaw ai da, moi na ni gaw ndai shahte gaw 1 ning mi hta kalang gaw shanhte gaw manau ni nau re na gaw nta dingshawn ni shang re ten hta retim shanhte gaw ndai shat kada da ai i, manam sa ai ni hpe gaw shat li ka ni hpa ni gun sa ai ni gaw shanhte gaw ndai manam sa ni hpe gaw ndai dai hku sihtu ma, sihtu makai ma, jap htu ma si mai ma lawk tawk kaw bang ai si mai ntsin ma dai hku jaw ai da. Dingshawn shang hpa nyar retim dingshawn shang ai retim shanhte gaw ndai hkungga ai hku shat lit ka hpe jaw na she shanhte ndai moi gaw ndai shat lit ka gun sa ai ni e gaw shanhte n htu mi rai rai hpa mi rai rai jaw dat ai lama ma rai lama ma jaw dat ai. Rai lama ma jaw dat yang she shanhte gaw ndai num la ai a ten hta retim mung shanhte gaw moi gaw kaji ai kaw na she ndai gaw nye kanam re, jaw sha na re na gaw la na re ngu dai hku tsun jahta hkat ai da. Dai hku tsun jahta hkat re yang she shanhte moi na ni gaw ndai n bang ban i n bang ban she dun shalai ai da. Shanhte gaw akyu mung kaga n hpyi sai moi na prat gaw n bang ban sha dun shalai hkat ai da. Re na shanhte nga hkat sai da, moi gaw ndai hku moi na lam gaw ndai hku re sai maumwi gaw ngut sai.
Origination date 2017-03-11
Origination date free form
Archive link https://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/1823
URL
Collector
Keita Kurabe
Countries To view related information on a country, click its name
Language as given Jinghpaw
Subject language(s) To view related information on a language, click its name
Content language(s) To view related information on a language, click its name
Dialect Standard Jinghpaw
Region / village Northern Myanmar
Originating university Tokyo University of Foreign Studies
Operator
Data Categories primary text
Data Types Sound
Discourse type narrative
Roles Keita Kurabe : depositor
L. Ying Wang : speaker
DOI 10.4225/72/598c8807b2155
Cite as Keita Kurabe (collector), Keita Kurabe (depositor), L. Ying Wang (speaker), 2017. Gumchying gumsa prat na myit hkrum lam (Traditional culture of the past) with English translation. EAF+XML/MPEG/VND.WAV. KK1-1823 at catalog.paradisec.org.au. https://dx.doi.org/10.4225/72/598c8807b2155
Content Files (3)
Filename Type File size Duration File access
KK1-1823-A.eaf application/eaf+xml 22.2 KB
KK1-1823-A.mp3 audio/mpeg 4.23 MB 00:04:37.524
KK1-1823-A.wav audio/vnd.wav 153 MB 00:04:37.502
3 files -- 157 MB -- --

Show 10 Show 50 Show all 3

Collection Information
Collection ID KK1
Collection title Kachin folktales told in Jinghpaw
Description Recordings of Kachin folktales and related narratives in Jinghpaw. These materials were collected by Keita Kurabe, Gumtung Lu Awng, Sumdu Ja Seng Roi, Hpauhkum Htu Bu, Labang Tu La, Gumtung Htu Nan, and Lashi Seng Nan as part of community-based collaborative fieldwork in northern Myanmar. A total of 2,491 stories with 2,481 ELAN files, 2,481 transcriptions, and 1,369 translations are currently available (March 25, 2024). Transcriptions were contributed by Gumtung Lu Awng, Pausa La Ring, Galang Lu Hkawng, Sumdu Ja Seng Roi, Hpauhkum Htu Bu, and Keita Kurabe. Stories were translated by Nbanpa Rita Seng Mai, Sumlut Gun Mai, Lazing Htoi San, Maran Seng Pan, Dumdaw Mike Tu Awng, Nhkum Htoi Awng, and Keita Kurabe.

Animated stories are available at:

https://catalog.paradisec.org.au/collections/KK3
https://www.youtube.com/@kachinfolktales
https://www.facebook.com/KachinStories

Other Kachin culture and history are available at:

https://catalog.paradisec.org.au/collections/KK2

Our research was made possible under the support of JSPS KAKENHI Grant Number JP17H04523, JP20K13024, JP20H01256, Linguistic Dynamics Science 3 (LingDy3) from Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), Tokyo University of Foreign Studies (TUFS), and JSPS Program for Advancing Strategic International Networks to Accelerate the Circulation of Talented Researchers "A collaborative network for usage-based research on lesser-studied languages."
Countries To view related information on a country, click its name
Languages To view related information on a language, click its name
Access Information
Edit access Nick Thieberger
Keita Kurabe
View/Download access
Data access conditions Open (subject to agreeing to PDSC access conditions)
Data access narrative
Comments

Must be logged in to comment


No comments found